Ingen är perfekt.
Jag har nog aldrig kunnat se någon i ögonen och berätta hur jag verkligen mår och känner mig. Så nu tänkte jag göra ett försök att skriva ner det.. Ni måste absolut inte läsa det här, måste bara få skriva av mig, mest för mina kompisars skull, så de får reda på hur det är. Jag försöker absolut inte få uppmärksamhet eller att någon ska tycka synd om mig, vill bara skriva detta.
Jag är tom, det känns som luften har gått ur mig, jag bryr mig helt enkelt inte om någonting längre. Jag är inte arg på någon av er (ni vet vilka ni är). Grejen är att jag inte vet vem jag själv är längre, jag fattar inte hur det kunnat bli såhär.
Ända sen vi gjorde slut har allt varit skit, jag försöker dölja det, för er skull. Hur kul är det när jag bara är lessen och pratar om saker som ni inte orkar lyssna på. Jag tror inte jag har förstått allt än, känns ibland som allt bara kommer tillbaka. Det komiska i det hela är att jag också hade tänkt på att göra slut, vi hade olika framtidsdrömmar, och ibland kändes det som att jag ville vara singel, men han hann före, helt oväntat..
Såhär skrev jag till honom den natten och jag menar det fortfarande: Det är nu när jag är på väg att förlora dig som jag verkligen inser hur mycket jag älskar dig.
Jag hatar verkligen mig själv för att känna såhär. Jag vill inte drömma mina drömmar. Jag vill inte känna så som jag känner. Jag vill gå vidare och vara lycklig. Jag har aldrig längtat så mycket efter att resa iväg som jag gör nu.
Nu när jag läser igenom allt låter det så fel, töntigt och osamanhängade men ändå rätt, skriver verkligen rätt från hjärtat och borde nog inte publicera detta, tror bara att det är ett par som ändå förstår vad jag menar och det är dels för dom jag skriver.
"Det känns som att jag står i ett rum, fullt med människor och skriker men ingen hör"
♥M.K
kl 18.00 slutar denna utlottning..passa på
http://jessicathatsme.blogg.se/2009/january/utlottning-red.html
Malin, jag vet att allt känns verkligens skit just nu! Men jag måste säga att de är framsteg att du ens skriver ner i bloggen om hur du känner och så för de skulle du aldirg göra förut.. " Jag är tom, det känns som luften har gått ur mig, jag bryr mig helt enkelt inte om någonting längre." De gör du ju faktiskt nu eftersom du skriver ner de och har tänkt på de! Du får inte göra om allt till svart. jag vet att de är tufft, jag kan inte föreställa mig det du känner för jag har inte varit i din situation, men låt INGEN tycka ner dig! Det är ju du som ska bli stark av de här. Livet är orättvist de vet vi alla.
Tro aldrig att vi inte orkar lyssna på dina problem, de gör vi du måste bara försöka berätta för oss så vi förstår. Och de kommer vi göra! Jag är alltid på din sida, de vet du!
Jag älskar dig<3
(ring mig när du orkar prata, du vet att jag svara jämt)
Oj, har inte läst det här fören nu.. Men jag instämmer med allt Emma skriver. Du vet att vi finns här och vi vill höra allt du känner, för det kommer kännas så mycket bättre att få ut det än att hålla det för sig själv. Men om det känns för jobbigt så tycker jag att du ska fortsätta att "skriva av dig" här!
Vi älskar dig och vill inte att du ska må dåligt! Tala bara om ifall det är något <3
